Ursäkta var är brofästet?
Ode till Malmö

Hösten 1999 firade Husets kör sina 20 år med en föreställning om hemstaden Malmö. Under konstnärlig ledning av Ina Nissen lockade vi publiken till Moomsteaterns lokaler på Danska vägen i Malmö.

Föreställningen började på samma sätt som hela körens historia – på 1979 års folkfest, med folkets rop efter ett kulturhus. Vi sjöng oss sedan igenom 20 år av Malmö-historia – med finurliga texter av bland andra Maria Lindström, Anders Albien, Mattias Frisk och föreställningens regissör Anton Johansson.

Låtar som Saab V4, Teknikens under och Sto mi e milo sjunger vi fortfarande ibland på våra fester. Vi kommer aldrig att glömma MFF-flickorna, "med vilda hejaramsor och en perverst gullig bolldansartrio" som Sydsvenskans recensent beskrev numret. Skådespelaren Rickard Sjöström fungerade som ciceron genom glad förvirring, kärlek, kulturmöten, industrifloppar och framtidstro. Slutligen landade vi i yster dans vid brofästet...

I andra akten fick publiken möta rapparna Abtin och Babak som framförde sin egen låt "Nu när jag har gråtit färdigt". Varje föreställning hade dessutom en hemlig gästartist med Malmö-anknytning – bland andra Fredrik Ekelund, Christina Claesson, Mikael Wiehe, Jan Sigurd, Stefan & Kim och Ingemar Simonsson. Bröderna Djurfeldt, Tomas och Anders, bidrog med regiassistans, ljud, ljus – och en stabil bas.

Varför då underrubriken "Ode till Malmö"? Så här skrev Åke Cato i boken "Malmö för inte så länge sen" 1997:

"Och när de moderna poeterna skriver bitar om Malmö blir det mest små klädsamma spyor om vilken grå och prosaisk krämarstad dessa stora andar tvingas dväljas i. Det är dags att någon skriver något riktigt stiligt om Malmö – varför inte en Sonett till Regementsgatan, ett Ode till Triangelen."